By Linus 
Tänk dig att ett AI-program inte bara kan läsa din slarviga handstil – utan också tyda texter som ingen rört på tusen år. Det är exakt vad forskare i Irland nu arbetar med. I ett banbrytande projekt vid Trinity College Dublin används AI för att avkoda handskrivna dokument från medeltiden – från latinska manuskript till egyptiska hieroglyfer.
Men tekniken kan mer än så. Den kan också förändra hur vi ser på vår historia.
Det är lätt att fnissa åt tanken på att en algoritm skulle kunna tyda vad det står mellan ”morötter” och ”potatis” på en handskriven inköpslista. Men just denna förmåga – att förstå mänsklig handstil – har enorm potential inom kulturarv och forskning.
Med hjälp av tekniken HTR (Handwritten Text Recognition) lär sig AI att känna igen bokstäver och ord genom att analysera tusentals exempel. Den lär sig att ett visst böjt streck kan betyda ett ”c”, att en prick på rätt plats ofta följs av ett ”i” – och så vidare. Resultatet? AI kan snabbt och träffsäkert översätta även snirklig eller föråldrad skrift till läsbar text.
Vid Trinity College Dublin har forskare lanserat projektet Ansund, där AI ska användas för att skapa en digital samling av alla kända texter på fornengelska – alltså engelska som användes före år 1150. Dessa texter har hittills varit otillgängliga för de flesta, då de kräver expertkunskaper att tolka.
Med hjälp av AI kommer texterna inte bara att transkriberas – de kommer att göras tillgängliga på ett helt nytt sätt. Maskinen kan känna igen olika varianter av samma bokstav, märkliga skiljetecken, och till och med visa var medeltida skrivare valde att sätta mellanrum – eller inte.
Det här är inte bara en teknisk prestation, utan en vetenskaplig revolution. Hittills har stora slutsatser om medeltida texter ofta dragits baserat på ett enda stavfel eller en ovanlig formulering. Med AI:s hjälp kan forskare analysera tusentals eller miljontals ord – och kanske omvärdera vår förståelse för texter som Beowulf eller gamla religiösa skrifter.
Tekniken utvecklas snabbt, och det är inte omöjligt att nästa steg blir AI som hjälper dig att läsa gammelmorfars dagböcker – eller din egen slarviga handstil från igår. För även om det låter som science fiction, så kan AI inom kort bli en ständig följeslagare i allt från historieforskning till vardagligt pusslande med suddiga anteckningar.
AI må väcka frågor om integritet och etik – men i rätt sammanhang kan det också öppna dörrar till ett förflutet vi knappt visste fanns.
Det riktigt spännande med tekniken är inte bara att vi kan läsa vad som står – utan vad det betyder. Med AI:s hjälp kan vi i framtiden upptäcka:
- Dolda historiska händelser som aldrig togs med i de officiella krönikorna. En bortglömd anteckning i marginalen kan avslöja konflikter, förräderi eller personliga tragedier.
- Kvinnors röster, som ofta osynliggjorts i historien. Genom att systematiskt gå igenom brev, notiser och anteckningar kan AI upptäcka berättelser som tidigare förbises.
- Folkets vardag – recept, klagomål, bönelistor och lokala nyheter skrivna av vanliga människor, som annars inte lämnat spår efter sig.
- Språkliga nyanser och utveckling. Hur förändrades ords betydelse över tid? Hur såg skämtsam eller ironisk ton ut i en text år 1100?
- Kodade meddelanden, hemliga symboler eller chiffer som kanske aldrig tidigare tolkats korrekt – men som AI med bildigenkänning och statistisk analys nu kan knäcka.
I förlängningen handlar det inte bara om att förstå forna tiders handstil, utan om att förstå människorna bakom den. Vad de drömde om, oroade sig för, älskade – och vad de ville lämna efter sig.
Det är där AI gör något nästan magiskt: den ger röst åt de döda, och liv åt historien igen.
Med hjälp av artificiell intelligens har forskare redan lyckats dechiffrera flera texter som varit otillgängliga i århundraden – eller till och med årtusenden. Här är några spektakulära exempel där AI blivit nyckeln till att låsa upp historiska mysterier:
Efter Vesuvius utbrott år 79 e.Kr. begravdes staden Herculaneum under aska, och med den en hel samling papyrusrullar. Dessa rullar var så förkolnade att de länge ansågs vara omöjliga att läsa. Men med hjälp av AI och avancerad röntgenteknik har forskare nu lyckats dechiffrera delar av dessa texter utan att ens behöva rulla upp dem.
Ett team av unga forskare använde maskininlärning för att identifiera bläckmönster i rullarna och kunde avslöja texter av filosofen Philodemus, som skrev om musik, mat och livets njutningar. Detta genombrott ger oss en unik inblick i den klassiska världen och visar hur AI kan återuppväcka förlorad kunskap.
Källa: Part of an Ancient Herculaneum Scroll Deciphered by AI 2,000 Years Later
I Tyskland har forskare vid Ludwig-Maximilians-Universität i München använt AI för att digitalisera och analysera över 22 000 fragment av kilskriftstavlor från det forntida Mesopotamien. Genom att träna algoritmer att känna igen mönster och sammanfoga fragment har de lyckats rekonstruera delar av Gilgamesheposet, en av världens äldsta kända litterära verk.
AI:n har inte bara identifierat tidigare okända texter utan också avslöjat nya genrer, som en hymn till staden Babylon. Dessa fynd ger oss en djupare förståelse för det forntida Mesopotamiens kultur och litteratur.
Källa: phys.org
Ett palimpsest är ett manuskript där den ursprungliga texten har raderats och ersatts med ny skrift. Med modern teknik som multispektral bildbehandling och röntgenfluorescens har forskare lyckats avslöja de ursprungliga texterna som tidigare varit dolda.
Källa: Cultural property imaging – Wikipedia
Ett exempel är Archimedes Palimpsest, där forskare har återställt över 80 % av den ursprungliga texten. Denna teknik har också använts för att studera över hundra palimpsest i biblioteket vid Sankt Katarinas kloster på Sinaihalvön, vilket öppnar upp för nya upptäckter inom historisk forskning.
Källa: en.wikipedia.org
Linus