By Linus 
Tre amerikanska mediejättar stämmer OpenAI: Kräver skadestånd – och förstörelse av ChatGPT:s databas
Jag minns första gången jag använde ChatGPT för att skriva. Det var som att ha en supersnabb kollega vid sin sida – en som aldrig klagade, aldrig tog paus, och som kunde rabbla fakta i blixtrande fart. Men nu, i en av de mest laddade upphovsrättsstriderna på länge, ställer sig journalistiken upp mot sin nya digitala kollega – och frågar: var går egentligen gränsen mellan att lära av och att stjäla?
Enligt en artikel i NPR är det tre tunga namn i amerikansk journalistik – The New York Times, The New York Daily News och The Center for Investigative Reporting – som nu dragit OpenAI inför federal domstol. Deras budskap är tydligt: vår journalistik används utan tillstånd, utan ersättning, och utan respekt.
Det är som om ett gammalt tryckeri skulle ha rivit bort alla tidningssidor, kört dem genom en kopiator och ropat: “Titta! Nu har vi gjort något nytt!”
Fallet är större än bara en juridisk dispyt. Det handlar om värdet av det vi skriver. Om timmar av gräv, redigering, intervjuer och formuleringar verkligen bara är foder till en maskin, då är det inte bara AI som behöver omprövas – det är hela vår syn på kunskap.
OpenAI hävdar att de följer principen om fair use – att materialet används transformativt, alltså till något nytt. Men mediehusen menar att det handlar om ren kopiering. Och kanske har de en poäng. För oavsett hur “ny” en text verkar vara, så bär den ofta spår av de original den tränats på.
Om mediebolagen får rätt kan det bli en dom med enorma konsekvenser. OpenAI kan tvingas till miljardbelopp i skadestånd – men också att radera hela sin databas. Det vore som att riva grunden till den digitala AI-byggnad vi alla börjat använda dagligen. En sorts digital reset.
Och ja – det vore enormt. Men kanske också ett tillfälle för självrannsakan i AI-branschen. Vi som skriver, oavsett om det är nyhetsbrev, essäer eller lokaljournalistik, vet hur mycket arbete som ligger bakom varje ord. Det är dags att tekniken börjar respektera det.
Jag tror inte det här handlar om att bromsa utveckling. Det handlar om att sätta gränser, så att den utveckling vi skapar faktiskt blir hållbar – och rättvis. För journalistik handlar inte bara om information. Det handlar om ansvar, källkritik, ton, urval och mänsklig känsla.
Kanske är det just det som AI fortfarande inte kan återskapa fullt ut – och som därför måste skyddas.